Solenergi i Östeuropa växer i en rasande takt, med en imponerande ökning i produktion och nya investeringar under de senaste åren. Flera länder driver utvecklingen framåt men först i ledet är Polen och Ungern. De står för en stor del av regionens kraftiga tillväxt. Detta beror främst på en kombination av politiskt stöd och kostnadseffektiv teknik. I takt med att fler länder i Central- och Östeuropa sätter ambitiösa klimatmål och implementerar stödjande energipolitik, ökar även intresset för storskaliga solcellsprojekt. Detta gör regionen till en allt mer konkurrenskraftig aktör på Europas energimarknad.
I den här artikeln går vi igenom hur solenergi i Östeuropa expanderar, de historiska framstegen, de viktigaste drivkrafterna bakom tillväxten och de politiska insatser som möjliggör regionens gröna omställning.
Solenergins snabba tillväxt i Central- och Östeuropa
Solenergi i Östeuropa har under 2024 visat på imponerande tillväxt, med flera länder i Central- och Östeuropa som snabbt ökar sin elproduktion från solcellsparker. Denna utveckling drivs på av länder som Polen och Ungern, där storskaliga solprojekt har blivit allt vanligare och bidrar till regionens kraftiga uppsving inom förnybar energi.
Historiskt har solenergi varit mer utbredd i Västeuropa, men de senaste åren har trenden ändrats då länder i Central- och Östeuropa intensifierat sina satsningar på solkraft. Under de första sju månaderna av 2024 ökade solenergiproduktionen i regionen med hela 55 % jämfört med samma period föregående år. Polen och Ungern står som huvudaktörer, med respektive ökningar på 33,3 % och 47,7 %, vilket pekar på en förändring i den europeiska energikartan.
Faktorer bakom tillväxten i regionen
Denna tillväxt kan tillskrivas flera faktorer. Dels har kostnaden för solcellsinstallationer minskat, vilket gör tekniken mer konkurrenskraftig jämfört med traditionella energikällor. Dels har flera länder infört politiska mål och ekonomiska incitament för att minska utsläppen. Detta inkluderar subventioner och stöd till förnybara energikällor. Länder som Polen och Ungern siktar på nettonollutsläpp från elproduktion och har därför implementerat mål och investeringar för att öka solenergins andel i deras elmix.
Polen
Polen har befäst sin position som en av de mest framträdande aktörerna inom solenergi i Östeuropa. Under de första sju månaderna av 2024 producerade landet 11,3 terawattimmar (TWh) från solcellsparker – en ökning med 33,3 % jämfört med samma period 2023. Denna tillväxt drivs av både minskade kostnader för solcellsteknik och en aktiv strategi från regeringen för att minska beroendet av fossila bränslen.
Storskaliga projekt, som en ny 40 MW-anläggning utvecklad av Lightsource BP, har spelat en viktig roll i att stärka Polens kapacitet. Med fler projekt planerade under de kommande åren fortsätter Polen att vara en nyckelaktör i regionens gröna omställning.
Ungern
Ungern har också gjort stora framsteg inom solenergi och uppvisade en tillväxt på 47,7 % under de första sju månaderna av 2024, med en produktion på 5,8 TWh. Denna snabba tillväxt beror på både statliga initiativ och betydande privata investeringar.
Ett av de mest imponerande projekten är Tapolca-solcellsparken, som togs i drift i juli 2024. Med en kapacitet på 60 MW har anläggningen potential att förse cirka 30 000 hushåll med el årligen. Dessutom experimenterar Ungern med agrivoltaiska system, där solpaneler kombineras med jordbruk. Denna teknik kan bidra till att maximera markanvändningen och ytterligare stärka landets energiproduktion.
Regional jämförelse med Västeuropa
Historiskt har Västeuropa varit en föregångare inom solenergi med länder som Tyskland, Spanien och Italien som drivande krafter. Men de senaste åren har Central- och Östeuropa blivit allt viktigare spelare, med en betydligt högre tillväxttakt i regionen.
Under de första sju månaderna av 2024 ökade solenergiproduktionen i Central- och Östeuropa med 55 %, medan Västeuropa endast noterade en ökning på cirka 25 %. Polen och Ungern driver på utvecklingen i öst med imponerande expansionsprojekt och stödjande politik. Samtidigt har flera länder i Västeuropa redan nått en viss mättnad i sin utveckling.
Den kostnadseffektiva solcellstekniken och lägre konkurrens om mark i Central- och Östeuropa gör det möjligt för regionen att snabbt utöka sin kapacitet. Dessutom innebär EUs gröna omställningsinitiativ att stora ekonomiska resurser nu riktas mot östra delen av Europa, vilket kan jämna ut försprånget som Västeuropa historiskt haft.
Kan Östeuropa gå om Västeuropa i produktion?
Om den nuvarande tillväxttakten håller i sig kan Central- och Östeuropa potentiellt gå om Västeuropa i total solenergiproduktion så tidigt som 2029. Denna skiftning skulle innebära en omstrukturering av den europeiska energikartan. Regioner som tidigare varit beroende av fossila bränslen leder nu utvecklingen av förnybar energi.
Flera faktorer talar för denna utveckling. Storskaliga projekt som Bulgariens Apriltsi-anläggning, med en kapacitet på 400 MW, och innovationer som agrivoltaiska lösningar stärker regionens konkurrenskraft. Med fortsatt stödjande politik och investeringar kan Central- och Östeuropa snart bli Europas nya centrum för solenergi.
Stödjande politik och ekonomiska drivkrafter för solenergi
Central- och Östeuropa har de senaste åren sett en betydande ökning av politiskt engagemang för att främja förnybar energi. Många länder i regionen har satt upp ambitiösa klimatmål som är i linje med EUs strategi om nettonollutsläpp till 2050. Polen och Ungern är ledande exempel, där båda nationerna har nationella strategier som inkluderar en aggressiv expansion av solenergi.
I Polen har regeringen infört subventioner och skatteincitament för solcellsinstallationer. Detta har gjort tekniken mer tillgänglig för både privata och industriella aktörer. Ungern har på liknande sätt antagit riktlinjer som syftar till att öka andelen ren energi i den nationella energimixen, inklusive stöd för storskaliga solcellsparker som Tapolca-projektet.
EUs gröna omställningsfond spelar också en avgörande roll i att tillhandahålla ekonomiska resurser för utveckling av förnybara energikällor i regionen. Detta politiska stöd fungerar som en katalysator för att snabba upp tillväxten av solenergi och minska beroendet av fossila bränslen.
Konkurrenskraftiga kostnader för solcellsinstallationer
En av de största ekonomiska fördelarna med solenergi i Central- och Östeuropa är de sjunkande kostnaderna för solcellsinstallationer. Teknologiska framsteg och ökade produktionsvolymer har lett till att priset på solpaneler och kringutrustning har minskat avsevärt de senaste åren.
För länder i regionen, där elproduktionen historiskt har varit beroende av kol, erbjuder solcellsparker ett kostnadseffektivt alternativ med låga drift- och underhållskostnader. Den initiala investeringen i solcellsinstallationer återbetalar sig snabbt genom minskade energikostnader och möjligheten att sälja överskottsenergi tillbaka till elnätet.
Storskaliga solenergiprojekt visar också att det är möjligt att kombinera solcellsproduktion med andra verksamheter, exempelvis jordbruk. Dessa agrivoltaiska lösningar gör det möjligt att optimera markanvändningen och ytterligare öka solenergins ekonomiska fördelar.
Med en kombination av stödjande politik och ekonomiska drivkrafter skapas en stabil grund för fortsatt tillväxt av solenergi i Central- och Östeuropa. Regionen har därmed möjlighet att bli ett globalt föredöme för övergången till ren energi.
Innovativa projekt och agrivoltaik i Östeuropa
Central- och Östeuropa har blivit en hotspot för banbrytande solcellsprojekt som kombinerar storskalig energiutveckling med hållbara lösningar. Flera nya projekt har nyligen lanserats, som illustrerar regionens ambition att leda utvecklingen av solenergi.
I Bulgarien står Apriltsi-anläggningen, med en kapacitet på 400 MW och över 800 000 solpaneler, som ett av de största projekten i regionen. Solparken är designad för att leverera energi inte bara till Bulgariens inhemska marknad utan också till andra länder i Östeuropa.
I Ungern har Tapolca-solcellsparken på 60 MW blivit en symbol för landets övergång till ren energi. Projektet, som lanserades i juli 2024, har kapacitet att försörja över 30 000 hushåll årligen. Den här typen av anläggningar visar hur länder i regionen snabbt kan skala upp sin solenergiproduktion för att möta både nationella och regionala energibehov.
Dessa projekt, tillsammans med Polens nya satsningar, bidrar till att göra Central- och Östeuropa till en nyckelregion för solenergins framtid i Europa.
Agrivoltaik – kombinerad jordbruks- och energiproduktion
En av de mest spännande innovationerna i regionen är introduktionen av agrivoltaiska system. Agrivoltaik är en metod där solceller installeras på ett sätt som möjliggör samtidig användning av marken för både energiproduktion och jordbruk.
Bulgarien har tagit täten med agrivoltaiska lösningar i Apriltsi-projektet. Där har solpanelerna installerats på en höjd av 2,2 meter för att skapa utrymme för jordbruksverksamhet under panelerna. Denna teknik optimerar markanvändningen, vilket är särskilt viktigt i områden med begränsad tillgång till lämplig mark för solcellsparker.
I Polen testas liknande system som kombinerar solenergiproduktion med odling av grödor eller bete för djur. Resultaten har visat på ökad effektivitet, där både energiproduktion och jordbruksutbyte kan maximeras.
Agrivoltaik erbjuder inte bara ekonomiska fördelar utan minskar också potentiella konflikter kring markanvändning. Genom att möjliggöra dubbla användningsområden kan dessa system bidra till en mer hållbar utveckling av förnybar energi i regionen.
Framtidsutsikter för solenergi i central- och Östeuropa
Central- och Östeuropa har en unik möjlighet att bli ledande inom solenergi i Europa. Med snabbare tillväxt än Västeuropa och en rad nya projekt kan regionen inom det kommande decenniet överträffa Västeuropa i produktion.
Gynnsamma faktorer som tillgång till stora markområden, stödjande politiska åtgärder och teknologiska framsteg som agrivoltaik driver utvecklingen framåt. Dessutom skapar EUs gröna omställningsfond och nationella incitament goda förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Central- och Östeuropa kan på sikt bli en nyckelaktör på energimarknaden. Regionen har potential att exportera överskottsenergi och minska Europas beroende av fossila bränslen. Med rätt strategier kan detta område omforma Europas energikarta. Dessutom kan det bli en global ledare inom förnybar energi.